Den tindrande mamman!

Det är ju roligt att vissa föräldrar faktiskt kan sova till efter kl 14 på en tisdag. Verkligen imponerande att allt ansvar för barn, hem osv bara kan läggas åt sidan.
Jag är tom på ord. Vet inte alls vad jag ska säga om den här saken, mer än att jag har full förståelse för att val görs i fråga om relationer!

Har inte så mycket att säga... Det vi varit med om mestadels denna vecka..är just skit från alla håll och kanter..


Vi har och har haft kräksjukan :-(

Jag var 14 år..och som mest hormonstinn, då vi åkte till fjällen första gången. Det blev Sälen. Minns att jag förundrades över att 15 minus kunde kännas så behagligt.
Idag är det svinkallt, en 10-12 minus, och jag tror jag ska frysa ihjäl! Jag befinner mig ett antal mil ifrån sköna Sälen, och därför känns kylan som det vore 35 minus.
Kylan är kallare här söderöver..så är det bára!!

11:e December: Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö,
som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns
det något finare ställe på hela jorden? Att flytta hit var den bästa idé
jag någonsin haft. Jag skottade snö för första gången på flera år och kände
en härlig känsla. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren. På
eftermiddagen kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och
blockerade uppfarten så att jag fick skotta igen. Härligt!

12:e December: Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min
granne sa att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul.
Ingen snö på julen skulle vara förskräckligt! Bob säger att i slutet på
vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag
tror inte att det är möjligt, Bob överdriver men det gör ingenting jag är
glad att ha honom som granne, han är trevlig.

14:e December: Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade
sjunkit till -20, kylan får allting att gnistra så vackert. Vinden gjorde
mig lite kall men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och
trottoaren. Detta är livet! Snöplogen kom tillbaka på eftermiddagen och
begravde allt i snö igen. Jag trodde nog inte att jag skulle behöva skotta
så här mycket, men jag kommer verkligen i en härlig form på det här viset.

15:e December: 50 cm till. Sålde min Van och köpte mig en fyrhjulsdriven
bil i stället. Köpte vinterdäck till tjejens bil och två extra snöskyfflar.
Tjejen vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera.
Jag tyckte att det var löjligt, vi bor ju faktiskt inte i Alaska.

16:e December: Snöstorm på morgonen. Föll omkull på isen på uppfarten när
jag sandade. Ont som fan. Tjejen skrattade i en hel timme, jäkligt taskigt
av henne.

17:e December: Fortfarande långt under noll grader. Vägarna var för isiga
för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar.
Inget att göra utom att sitta och stirra på tjejen och försöka irritera
henne. Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkände jag inte för
henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag höll på att
frysa ihjäl i mitt eget vardagsrum.

20:e December: Elektriciteten kom tillbaka igen, men det hade kommit 35 cm
till av den där skiten i natt. Mer snöskottning, det tog hela dagen.
Snöplogen kom två gånger så jag försökte få tag i nån grannunge som kunde
skotta, men dom var upptagna med att spela hockey, sa dom. Jag tror att de
ljög för mig. Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga
efter en snöslunga, de sa att dom var slut och att de kommer fler först i
mars. Jag tror att dom ljög för mig. Bob säger att jag måste skotta annars
kommer kommunen att göra det och sedan skickar de en räkning för jobbet.
Jag tror att han ljög för mig.

21:a December: Bob hade rätt att det blir en vit jul därför att det föll 32
cm till av den där vita skiten, och de var så kallt att det nog inte skulle
smälta förrän i augusti. Det tog 45 min att klä på sig och gå ut och
skotta, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på
mig igen var jag för trött för att skotta. Försökte att hyra Bob att ta
hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han har en plog på sin
lastbil, men han sa att han inte har tid. Jag tror att den skitstöveln ljög
för mig.

22:e December: Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu så tjejen ville
att jag skulle juldekorera huset. Är hon knäpp, eller? Varför sa hon inte
det en månad tidigare? Hon påstod att hon hade gjort det, men jag tror ta
mig fan att hon ljög för mig.

23:e December: 15 cm. Snön har blivit så hårt packad av snöplogen att jag
bröt av snöskyffeln. Tror jag fick en hjärtattack. Om jag får tag på den
jäveln som kör snöplogen ska jag dra honom i hans kulor genom snön. Jag vet
att han gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag ska skotta färdigt,
sedan kommer han längs gatan i 100km/h och plogar igen det jag nyss
skottat! Tjejen ville att vi skulle sjunga julsånger på kvällen när vi
öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att kolla efter
snöplogen.

24:e December: God Jul! 50 cm till av den där jävla skitsnön. Blev insnöad.
Tanken på att skotta gjorde att mitt blod började koka. Gud vad jag hatar
snön! Snöplogsföraren kom förbi och frågade om en donation. Jag slog honom
i huvudet med snöskyffeln.

26:e December: Fortfarande insnöad. Vad fan flyttade jag hit för? Alltihop
var HENNES idé. Hon går mig på nerverna.

29:e December: 25 cm till. Bob sa att jag måste skotta taket annars kommer
det att rasa in. Det var det löjligaste jag har hört, hur dum tror han att
jag är?

30:e December: Taket rasade in. Snöplogsföraren stämde mig på en halv
miljon kronor för att jag slog honom i huvudet. Tjejen åkte till sin mamma.


31:a December: Eldade upp det som var kvar av huset. Skönt, ingen mer
skottning.

8:e Januari: Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig.
Tjejen tittar på mig genom en glasvägg. Undrar varför jag är fastspänd i
sängen?

Idag ska nya overallen invigas! Härligt!

Vart ska man börja?! Somnade kl 2, efter att jag vridigt och vänt mig, med en ständigt stark oroskänsla. Kunde inte för mitt liv komma på vad det var.

Var inte direkt fräsch kl 7,30 då larmet tjöt. Klev upp och gjorde det jag skulle på morgonen. Lämnade på dagis. Och det var massor av snö ute, så barnet fick åka pulka! :-) Lyckliga hon liksom!!
Praktikanten och nya vikarien satt och såg allmänt uttråkade ut, medans den "äldre" vikarien (som är yngre än den nya vikarien)  satt och sjöng med barnen. Min tjej tycker inte om den nya vikarien. Det gör inte jag heller. Tycker det är lite skrämmande med en människa som hela tiden säger "söta gubben" "Lilla älsklingen" osv och barnet verkar mest få panik och vill den övriga personalen. Och när jag tänker på det, så tror jag inte att surkärringen tycker om flickor..för det är hela tiden pojkarna hon håller på så där med. Tjejerna får klara sig själva liksom.

Hem och ringde vårdcentralen. Sonen hade klämt sin fot i går kväll, och hade svårt att gå plus enorm smärta. Ville mest bara rådfråga.., men kvinnan på vc tjatade om att vi behövde en läkartid. Fick en tid kl 11.

Ringde psykologen för att få ta del av gårdagens möte. Fick veta saker som inte känns allt för roligt. Dock har jag bestämt mig för hur jag ser på framtiden. Hoppas de ger den hjälp som behövs nu bara.
Ärendet ska flyttas över till en myndighet, -IGEN. Jag ställer mig utanför, och hoppas att barnet får bo kvar där det nu bor. Inser att jag måste få leva mitt liv, och inte blanda in sånt som släcker glöden.

Hade några fler samtal, och det kändes bra att få prata med goda vänner! Är så glad att det finns dem i min närhet, som faktiskt bryr sig!

Undersökning hos läkaren kl 11 och remiss till röntgen. Hem och hämta bilnycklar, och iväg. På sjukhuset var det strömavbrott, så väntan blev lång :-(
Inga benbrott i foten och vi kunde åka hem igen. Läkaren skulle återkomma med direktiv om fortsatt behandling, vilket vi fick ta del av kl 15. Pappan tog det samtalet eftersom jag var på dagis då.

På dagis var det som vanligt lite olustigt att hämta. Vikarierna frodas..och jag önskar att det kunde vara samma personal hela tiden. Gillar verkligen inte den där nya, som inte hälsar på mig eller barnet då vi kommer. Sen är det en ung tjej som verkar ha praktik där..som mest ser ut som ett frågetecken då man kommer.
Idag stod de i hallen och klädde på sig. Mitt barn hade nog satt på sig kläderna själv, för ena byxbenet satt uppe vid knät och själva linningen hade vridit sig, så sidan var fram. Dessutom hade hon på sig extrakläderna.
Inte första gången jag reagerar på hennes kläder. Oftast är de dygnsura då man kommer. Vantarna som är dyblöta, är alltid nertryckta i skorna, vilket i sin tur gör att skorna ständigt är blöta. Idag hade de inte varit ute på fm, så kläderna var torra..ja vantar och mössa. Byxorna som hon hade på sig imorse, var spårlöst borta. Istället fanns där ett par andra byxor, som inte vi äger. Fick veta att hennes byxor var för små, så därför tog de extrakläderna. Klart byxorna var för små, de var ju inte hennes och i två strl mindre än vad hon har. Nya vikarien höll som vanligt på att klä på den äldsta pojken (varför måste han ha hjälp med påklädningen när det finns 1 år yngre flickor som verkligen inte KAN klä sig själva?!) Märkligt! Jackan var också borta. Hon fick ta extrakläderna på sig hem..och jag började fundera på hur detta barn skulle kunna vara utomhus i denna kyla, utan vinterkläder som är i bättre skick än dessa Pop-kläder som är bra begagnade.

Fick även veta att mitt barn blivit slagen i magen och det fanns nu ett sår där. Jag kände ett slags obehag.. Varför får mitt barn så mycket slag och sår när hon är på dagis? Förra veckan hade hon fått ett jack under ögat, och fick blåöga. Idag fick hon ett slag i magen av en pojke, så det började blöda och nu är det ett 5 cm långt sår/märke där.
Dessutom, så var det en fd vikarie (som fick jobb för att hennes mamma är kompis med förskolechefen) som i torsdags hade ett olustigt betende mot mitt barn. Hon såg inte att jag kom. Brukar tycka att det är kul att se mitt barn vara inne i sin lek..*ler* så jag kan ibland stanna i hallen en stund och kika på henne. Denna gång, så var hon på väg att ta in en stol i lekhallen. Jag såg att de andra barnen satt på lika dana stolar, och jag förstod att min tjeje ville vara med. Men precis då hon tog stolen och skulle flytta den, så säger vikarien "Nej, ställ tillbaka den" varpå mitt barn sa "men jag vill också jag vill vara med" och vikarien svarade "det får du inte ställ tillbaka stolen". Precis då klev jag fram och vikarien fick syn på mig, och ändrade tonläge direkt. jag kunde naturligtvis inte vara tyst utan sa "det var ju märkligt att du inte får göra som de andra barnen" och sen vände jag mig praktikanten och fråga vart den ordinarie fröken var nånstans, för jag behövde prata med henne.

Bestämde mig för att åka till centrum och handla nya kläder. En overall, för då behöver de inte ha koll på så många delar på dagis, och då kan även barnet klä sig själv utan att behöva kämpa med att allt ska sitta rätt. Dock hann och orkade jag inte köpa skor (ja det verkar behövas extra såna på dagis också). Får se om jag tar mig iväg imorgon.
Det blev en röd overall från Kaxs. Det enda som fanns typ. Barnet ville ha en grön.., men det fanns inte i rätt storlek. Tycker röd blir bra.., för grön e så pojkaktigt. Fast det e klart, då kanske dottern fått mer uppmärksamhet..om hon såg ut som en pojke!? Genus, vad e det på förskolan...?
Vi hade vilda diskussioner om färgval (eftersom storleken inte passade), och jag misstänker att expediten hörde oss och tyckte illa, för när jag skulle betala, så såg hon så otroligt sur ut. Men gamla fisförnäma kärringen före mig i kön, gick det bra att vara pratig och trevlig med.
Tror fan hon lämnade kvar larmet med flit, för det tjöt för fulla muggar då vi klev ut genom affären, och jag tror nog hon log där bakom disken.. (haha skoja bara).

Hade smskontakt med den där idioten. Tror inte att h*n fattar. När jag skrev att jag ska jobba för ett fast boende där, så tog det tid innan svaret kom. Misstänker att h*n tror att jag motarbetar detta.., men så är inte fallet. Det kanske är dags att lyssna på mig kanske..för det handlar om en mycket sjuk människa..som inte ska flytta, bara h*n orkar med det som komma skall..

Idag har jag hängt upp lite bling bling på väggen i stora rummet. 2 röda stjärnor..och det ser så himla fint ut!!
Imorgon vill jag fortsätta med resten av adventspyntet. Hoppas jag hinner det! Jag vill ha en massa tindrande bling bling i mitt hem!!

Bara för att h*n vägrar skicka in papper, så betyder ju inte det att jag är likadan..

Hahahaha..jävla tönt!



Önskar att h*n hade hört av sig tidigare..men samtidigt förstår jag..det handlar ju pengar nu!



Tänk när sanningen kommer fram, när sekretessen inte gäller h*n, när h*n får veta.. Det lär åter igen kommer en ursäkt då. Hur många ursäkter kan man ta emot...?

Jag gnällde och klagade över mina trasiga skor..tills jag mötte en man utan fötter..

Ibland är livet bättre än vad många andra har det, så man ska stanna upp och se sig om ibland.


Imorgon ska jag putsa fönster, för jag har fönster..det är inte alla andra som har det. Fast å andra sidan.., varför ska jag putsa dem för? Det ska bli snöoväder, så det lär inte gå att få den fian ändå.
Sätter upp mitt adventspynt ändå. Det funkar. Vem bryr sig?!


Snart är julen här, och fan vad jag ska tindra!!!

Häromdagen fick jag ett otroligt egendomligt påhopp av en karl..ja ni vet, en sån där riktig karlakarl (såna man kräks på). Han försökte sig på någon slags maktutövande på mig..och jag gick ju naturligtvis inte med på det!
Han försökte lägga orden i munnen på mig..och till slut kom långa påståenden om hur jag tänkte och inte tänkte...och ja, jag fick liksom nog! Denna människa är då gift med en bekant till mig..och jag kan inget annat göra än att beklaga det tragiska i att min bekant fastnad i det där träsket, där kvinnan ska vara undergiven mannen, och göra allt som han anser vara rätt. Han avslutade med att om jag erkände, så kunde vi dra ett streck över alltihopa. Vem fan tror han att han är??! Pyttsan!
Allvarligt, jag kräks verkligen på sånt folk!

Ja..jag är nog feminist...iaf lite grann.. Men jag håller fortfarande fast vid att vi aldrig kan bli helt jämnställda männen..för hur det än är, så är det vi som blir gravida och föder barn! Och jag kan villigt erkänna..att jag hade fan inte orkat med allt det gnäll och det kvidande som man fått stå ut med att höra i 9,5 månad. Och för att inte tala om förlossningen! Oh my lord, säger jag bara.. Nä jag är glad och tacksam över att vi kvinnor ännu får ha graviditet och förlossning på vår lott! :-)

Ni kanske undrar vad jag gjorde med den där karlakarln?
Äh, jag sa som jag tyckte.. Misstänker att han kände sig underlägsen en kvinna, för han avslutade diskussionen...*oooooh läskigt* och jag kommer aldrig mer ha med dem att göra! :-)

Vad ska man med sånt folk till? Jag hade tänkt att vi kanske kunde bli vänner.., men jag tror att man åtminstonde måste ha samma grundsyn..för att passa ihop. Ja ni vet, lika barn leka bäst liksom.


JAG BEHÖVER EN VÄN!!!! Någon att umgås med, någon som är normal, någon som inte får panik när jag berättar att tonårsdottern har rymt eller supit sig full, eller att sonen helst vill ligga på soffan och käka chips och knappt svarar på tilltal (obs, han är också tonåring).. Jag vill ha en vän som jag kan ringa till då jag är nere, ledsen, glad, upprymd. Någon att få dela glädje och sorg med, en riktig KOMPIS! Jag måste kunna skratta med den så humor är ett måste. Har inte så många krav.., men god hygien är ett krav (ja allvarligt, jag har mött folk som duschar en gång i veckan...och det STÖÖÖÖÖR mig).
Min nya vän måste ha barn. Ja så är det faktiskt. Inga jävla experter på barnuppfostran (de tror att de är det, de som inte har egna barn), utan vanligt folk, med barn..och som fattar hur det är att leva! Inte en som blir chockad då jag nämner att barnens pappa håller på och bråkar och snackar skit..utan nån som nickar medhållande och säger "ja jag vet..de är såna jävla idioter". Nån att shoppa med, nån som inte gillar maktlystna män som försöker trycka ner sin respektive..

Jag tror jag är en kräsen kompislös feminist faktiskt! Ja..och vem vill vara vän med en sååån liksååååm?!

Konstaterade att jag inte har varit här inne och skrivit något på flera månader. Jag godkände komentarer från augusti..och det betyder att jag inte varit inloggad på detta ställe på 3 månader lite drygt.
Snacka om att jag är effektiv -Not!

Livet suger, samtidigt som livet känns underbart fantastiskt! Denna kombination kan tyckas märklig.., och det ÄR den. Av olika skäl och anledningar, har jag valt nya vägar.

Jag har nedsatt hörsel på vänster öra. Trodde först jag hade fått öroninflammation. Mend et händ einget mer på flera dagar. Sen släppte det när jag åt allergimedicin..så då tog jag för givet att det var katten.
Nu har jag inte ätit medicin sen mitt på dagen (och jag borde inte behöva ta mer ikväll. jag menar, överdosera allergitabletter känns ganska beige)
Det är som om jag har lock för örat. Ungefär som den gången jag fick en smäll av min dotter (typ i somras nån gång) Jag had eont i huvudet i en vecka..och nedsatt hörsel i två veckor. Men nu har jag inte blivit slagen..och katte har flyttat.. Kan det vara kylan? Måste nog gå och köpa mig en snygg mössa! :-)
Kanske ska ha det som projekt imorgon då?! Mamman investerar i en H&M-mössa! Coolt...haha.
Undrar hur de mössorna ser ut nu för tiden? Är de snygga, elle rär det såna där fula tantmössor? Jag tänker fan inte gå omkring med en kärringmössa till mitt ansikte! Då ser jag skitgammal ut ju.. ;-)

Har iaf planer på att börja tindra..-IGEN! Ger liksom aldrig upp hoppet. Men nån förbannad gång måste jag ju kunna få lite lugn och ro. Det händer saker jämt.., men jag tycker att det inte finns så många fler grejer som kan drabba oss nu. Fast det som hände nu i veckan.., det hände ju även för ett år sen, så jag var väl mer beredd denna gång. Dock fick jag veta mer saker denna gång, mot vad jag visste då.
I dagsläget är jag mer kall och självsäker, för jag vet ju vad problemet ligger. Jag vet vad som ska till, jag vet vad som är bäst, och jag handlar efter det.

För att bevisa för er att jag börjar bli lite snyggare, lite finare, lite mer hot, och framför allt, börja tindra igen, så har jag numera 2 par skitsnygga stövlar, 3 skitsnygga jackor, en väldigt hot och fräsch virkad halsduk/sjal och fingervantar med en liten rosett på (ska tydligen vara inne just nu). Jag köpte även en väääldigt tjejig och feminin telefon, en ROSA! Har fina nya örhängen (dock inget halsband eftersom 7-mån bebisen älskar att dra i sånt).

Min snygga feta Sarek-guldring har inte fått suttit på mitt finger på ett bra tag nu. Drabbades av en allergisk reaktion med eksem (berodde nog mest på stress) och mina fingrar blev drabbade samtidigt som underarmarna blev snyggt flammigt röda med extrem klåda. Då var jag lycklig! ..eller inte. Fingrarna har läkt nu..så jag ska väl börja använda ringen igen. Har man ringen där varje dag, så blir det otroligt tomt då den åker av..och som nu, jag är så van att vara utan, att jag inte saknar den så mycket. Klart jag känner en tomhet, men inte så pass mycket att jag går och hämtar den när jag tänker på den. Okej, nu sitter jag här och skriver blogg, så jag får skylla på det så länge ;-)
Ringen är ju grymt snygg, och den passar på mitt finger!!! :-)

Vissa saker sänker en mer än andra. När jag igår kväll fick samtalet från polisen, så kände jag att jag föll.. Inte för att jag skulle ha något med mordet att göra, utan tvärtom(!) så var det så skrämmande hur jag kunde hamna i denna situation.

Klart jag hjälper till, om jag kan bidra med något..men när man inte vet vad som orsakat mordet (det spekuleras i allt från närstående, hedersrelaterat, zigenare, skulder till en okänd gärningsman). Jag känner inte familjen, vet inte vilka de är. Men ändå så får jag veta saker..som polisen vill veta.

Var vaken till kl 2 inatt. Polisbilarna åkte fram och tillbaka här ute..de var ute på spaning. Jag låste dörren noga. Kände mig olustig..och rädd faktiskt.

Idag ska jag ta med mig näst yngsta barnet och åka til len sjö och bada. Vi har 27 grader i skuggan. Skingra tankatna lite..